Vi har blivit med hus

I morse packade vi ihop oss och for till Tomar for att kolla pa ett av husen en gang till.

Ett stalle som har tva vaningar varav ena vaningen bestar av ett kok, toa med dusch och 2 rum, perfekt att ha som B&B eller till nara och kara pa besok.

Andra vaningen har ett forberett kok, toa med bad och 4 rum. Forutom detta finns en slags patio, inglasad veranda och stort garage. Till hela harligheten hor 0,7 ha mark, perfekt for att ha en asna eller tva, lite hons och vad det nu kan bli. Stallet ligger bara 5-10 minuter fran Tomar, gangavstand om man vill kalasa lite i stan.

Efter att vi kollat en gang till och sagt; ”Ja detta vill vi ha” for vi tillbaka till maklarens kontor och gick igenom detaljer. Hon drog ivag oss till skattekontoret for att fixa skatteregistreringsnummer till oss, sa nu har vi ett varsitt. Vidare till en advokat som behovs for allt pappersarbete som behovs i detta byrakratiska land. Det ska vara stamplar, besok hos olika myndigheter registreringar har och registreringar dar. Som tur ar kan man ge advokaten fullmakt att skota allt det dar sa pa mandag ska vi ivag till ytterligare ett stalle och registrera att han far skota affaren at oss. Sa ska vi till banken och skaffa portugisiskt bankkonto. A hej och ha vad det ar mycket runt ett huskop har, inte alls som hemma.

Det blev sa mycket och sa rorigt i vara skallar sa vi glomde ta foton. Det blir sa ibland nar man blir lite till sig :-) For den som ar nyfiken sa finns lite bilder pa maklarens site http://www.chavetejo.com/cardelas514808.htm

Loffes favoritsyssla. Han kastar sig pa rygg och ska bli dragen, det kliar nog gott pa ryggen. Gissa att folk stannar och skrattar da de ser tilltaget. 

Efter allt stahej tog vi en promenad i stadens park med hundarna sa de fick rora lite pa sig. Lite mat pa detta sen tillbaka till hotellet och skriva till de maklare vi varit i kontakt med och tacka nej till resten av objekten. 

Innan vi for fran Pedrogao Pequeno besokte vi en bilverkstad och  fick vi nytt las till bilen. Hurra! Antligen kan vi lasa den. 

Kanalen med sma vattenfall som gar genom parken och staden i Tomar, en stad val vard ett besok

Liten andfamilj vid ett av vattenfallen. Vi trodde andungarna skulle aka med vattnet ner i fallet men dom klarade sig sa fint och stannade pa ratt niva

En av ingangarna till parken

Har serveras inga pytteportioner minsann. Har inte orkat ata upp allt en enda gang;

Har i Tomar finns det "PFI", typ portugisiska for invandrare, och gratis ar det ocksa. Sa nar vi val ar pa plats kan vara studier fortsatta.

Det forsta huset vi tittade pa var helt OK men lite dyrt sa det skippade vi. Det andra var hos en aldre man som ville salja allt utom sina vinflaskor och dragspel. Det var ett yttepyttehus med plattak och nastan hela marken bestod av vinrankor. Inte riktigt vad vi letar efter.

Pedro till vanster visade huset och mannen till hoger ar den vinalskande mannen. Vi fick med oss 2 flaskor vin och en flaska Aquardente. Givmild var han.

Pa bada stallena satt det stackars elandiga kedjehundar som suktade efter lite narhet. Vi blev varnade for att dom var aggresiva, men icke! Allt dom ville var att fa lite klappar och uppmarksamhet. Hjartat bloder....

Nar vi kom tillbaka till Pequeno tog vi hundarna till ”fiskesidan” av dammen och dom fick springa losa och riktigt stracka ut. Födgenin som dom ar sa hittade de genast en massa mat nagon vanlig sjal kastat. Mums for dom. Dom doppade tassar och Loffe fick simma lite.

I morgon packar vi ihop och flyttar till Tomar. Vi har ska forsoka bestamma oss under helgen vilket stalle det blir. Inte helt latt beslut med tanke pa att vi ska leva dar resten av vara liv.

Chockartade farger pa hus, detta ill-gront

och detta sa rosa sa det gjorde ont i ogonen. Dom ar inte radda for farger precis.

Har och dar i Pedrogao Grande finns gym-redskap utmed gatorna.   Kanske nagot att ta efter hemmavid?

Var framtida julgran?

Nya hus och nya fantasier.

Hasse koper nastan varje hus vi tittar pa. Men det ar tva som ligger bra till. Det ena ligger strax utanfor Tomar och har tva lagenheter varav den ena skulle passa perfekt till B&B, dar ar 8000kvm land men just inga uthus. Till huset Det andra ar ett stort hus med lite mindre mark men med fler uthus och en fantastisk tomt med oliv, -apelsin, -persiko,- plommon,- och korsbarstrad. Det ar ett aldre rart par som saljer och dom har 3 hundar som sitter i hagn. Maklaren sa att dom foljde med pa kopet men vet inte om hon skamtade. Om nu inte det var fallet har vi borjat grunna pa hur vi skulle kunna ta hand om dem. Det skar i hjartat att se dem, speciellt den ena som var kedjad i en hundgard och totalt apatisk. Vi far se hur historien slutar. Till huset

Val tillbaka vid hotellet tog vi en promenad med hundarna. Och inte vilken promenad som helst. Vi gick 1,7 km till Ponte Filipina, en bro over floden som ligger langst ner i en ravin, minst 400m ner. Vagen dit gar i serpentiner och stupar brant hela tiden, och ar helt belagd med kullersten. Klart jobbigt att ga nerfor och annu varre att ga uppfor. Hasse fuskade och gav upp nar det var 100m kvar, han och hundarna stannade vid sista vilobanken medan jag gick anda ner till bron. Man kan ju inte ge upp nar malet ar sa nara. Men han kommer att fa hora det i framtiden :-) Denna vag var huvudvagen mellan P. Grande och P. Pequeno forr i tiden och byggdes under romarmtiden. Vilket fantastiskt arbete med alla dessa gatstenar och stenmurar, ibland 8m hoga.

Vagen ner, jobbigt men inte saa jobbigt

Kullersten sa langt ogat kan na

Mer kurvig vag, bedovande vackert

Bron Ponte Filipina som var malet

Bild over ravinen, randen hogst upp ar motorvagsbron mellan topparna

Bild over floden da jag star pa bron

Har sitter Hasse och vovvarna och vantar pa mig ochh pustar 100 m innan slutet 

Med hur mycket mjolksyra som helst i banen och flaset pa hogsta volym, t.o.m hundarna var tagna av uppforsbacken, gick vi tillbaka till hotellet och lamnade hundarna att vila medan vi gick ner till vart lilla café for en liten nattavickning.

Igar borjade en aldre man prata med oss pa portugisiska och han kom aven i kvall och vi konverserade pa sa gott det gick. Och vi lyckades forsta varandra riktigt bra. En riktigt gullig gubbe ar det.

Nar vi kommer till cafét ar dar folktomt och nar vi ar redo att krypa till kojs sa kommer byfolket dit. Forstar inte riktigt deras dygnsrytm an.

Vart 4:e ar ar det festival i Tomar dar dom klar hela stan i pappersblommor. Vi var inte med denna gang men nasta sa ska vi vara med.

Vacker kvall pa gatan bakom vart hotell

Até amanhã

Bilder

Hundarna vattnas vid kvarnarna. Lite overallt kommer det ut vatten fran berget ner i sma fina kar eller vad man nu ska kalla dem.

Har syns turistspangarna mellan de sma fina kvarnarna.

Fler kvarnar

Kvarnar bade uppat och nedat. Dom lag sa otroligt vackert.

Vi foljde skylten om fiske och hamnade vid denna vackra plats.

Duro doppar fotterna.

Hundarna letar godis i vattnet. Dom tycker det ar sa kul nar vi kastar ut godsaker och dom dyker ner med huvudet och fangar det.

Hamta pinnar ar kul det ocksa.

Overallt taggiga vaxter, och bjornbaren haller pa att ta over landet.

Duro har hittat sitt gosestalle, fast senare pa natten forsoker han knuffa oss ur sangen.

Och Loffe klammer in sig mellan kuddarna.

Hustitt och problem med bilduppladdning

Det ar inte ett latt jobb att titta pa hus inte. Ar huset bra ar marken inte bra eller sa ar det tvart om.

Forsta stallet hade en fantastisk mark men huset behovde en hel del renovering, bl.a. nytt tak. Huset bestod av tre sma lagenheter med gemensam toa/bad och ett gemensamt sommarkok. En hel del pyssel innan det huset blir beboerligt. Det var tre broder som arvt stallet och alla skulle ha varsin del, varsin vattenmatare, varsin elmatare osv. Marken var helt inhagnad sa har kunde hundarna fa stracka pa benen och Loffe jaga rattor. Lank till huset

Andra huset var helrenoverat med en separat del dar man skulle kunna ha B&B. Sa lacker stalle. Marken var forvildad da ingen bott dar pa tva ar, vilket inte gor nagot. Man kan ju alltid skaffa nagra getter :-) som rojer upp. Kruxet dar var vagen till huset som i och for sig ett lass grus skulle fixa. An sa lange top 1 pa listan. Lank till huset

Sen har vi tittat pa 3 till som var sa dar och ett som blev ett klart nej.

Men det ar ett antal hus kvar att titta pa sa vi kanske hittar just DET hus vi soker.

Att ga omkring i naturen har ar inte latt. Overallt brer taggiga bjornbar ut sig, dom ar pa vag att ta over hela landet tror jag. Och finns det inte bjornbar finns det gott om andra taggiga vaxter overallt. Loffe bryr sig inte speciellt men Duro misstycker valdigt att promenera i naturen.

Pa vagen tillbaka till hotellet gjorde vi en avstickare och foljde en skylt med fiske. Vagen dit var en bil bred, lite laskigt om man skulle fa mote, och sa krokig sa trollstigen var en barnlek. Men oj sa fint det var dar. Hundarna fick plaska omkring lite och svalka sig, Duro forsiktig som vanligt men ibland gar han faktiskt ut i vattnet till magen, och Loffe han bara slanger sig i.

Dar vi bor nu finns inga restauranger med uteserveringar sa hundarna far stanna pa hotellet medan vi ater. Det ar lite trist att hundar ar portade pa serveringar och i de flesta lokaler i Portugal. Hitintill det enda land pa resan genom Europa som varit aviga, alla de andra landerna har tillatit hundar for det mesta. Men folket i gemen ar valdigt vanliga och pratar och klappar om vovvarna, idag slangde ett aldre par till och med mat till dom, visserligen kycklingben som dom inte fick ata, men tanken var god.

Av nagon anledning tycks det mesta vara stangt pa Mandagar. Maste forsoka ta reda pa varfor. Sa i kvall blir det middag pa lyxhotellet och dar kan vi fa kontakt med yttervarlden.

2 varv i varje rondell / Mandag

Ater ut pa vagarna. Vi bestamde oss for att kika pa en av byarna dar ett av husen vi ska titta pa ska finnas. Det var en fin lite storre by dar det mesta fanns. Nar vi skulle fortsatta till Pedrogao Grande knappade vi in riktningen i kartprogrammet och det valde vag at oss.

Josses vilken vag det blev. Over stock och sten och vi motte oss sjalva i varenda kurva. Klart spannande. Det blev en liten avstickare in i en by dar en skylt visade pa en sevardhet. Vi akte genom byn, vagen bar uppat och uppat. Till slut kom vi till Ambientes do Ar, en massa minikvarnar som lag langs tt underjordisk vattendrag som kom upp till ytan ibland. ”Vagarna” upp langs berget mellan kvarnarna var inte mer an 30 cm, sa har far man inte vara bred om baken. Men a andra sidan ar nog inte risken stor att baken blir bred nar man klattrar i bergen har.

Kvarnar pa rad

Kvarnarna fortsatte ner i dalen med spangar for oss turister

Smavagarna fortsatte genom sma byar, och som det sig bor fanns rondeller nastan i varenda en. Med alla kostigar som brer ut sig fran rondellerna blev det minst 2 varv i varje innan vi lyckades orientera oss ratt.

Efter flera timmar pa smavagarna kom vi sa fram till malet, Pedrogao Grande (grande=stora). Har hade vi tankt overnatta, men inte! Inga hotell har inte utan vi fick fara till Pedrogao Pequeno (=lilla) dar det fanns tva hotell, ett lyx och ett mindre dar vi tog in. Antar att det ar riktig lagsasong for trots att dom inte tar emot hundar sa var vi valkomna pa bada. Eller sa beror det pa krisen kanske. Lite lustigt ar att hotellet ar stangt pa Mandagar sa vi har fatt nycklar och skoter oss sjalva. Tragiskt nog finns har inte internet, dom har inte ens dator pa hotellet, sa det blir att leta upp en hotspot nagonstans.

Pedrogao Pequeno ar en fin liten by som inte ar storre an att den far plats i handen men har finns anda 2 kladbutiker, bank, 2 hotell, aventyrsforetag, fotobutik, en liten typ lanthandel, en butik med tusentals Maria/Jesus-statyetter och 2 cafeer. Folk fikar mycket i detta land. Jag har sa svart att forsta att det kan bara sig med det kundunderlag som ar. Tror att det finns 2 kyrkor ocksa, vi kan hora en vanlig klockringning och ett slags klockspel varje halvtimme, aven pa natten. Men det gick bra att sova anda.

Mellan dessa tva byar finns en jattestor damm och dar finns en jattefin restaurang dar middag intogs. Jag ar i himmelen; fisk pa menyn varje dag. Sa gott. Vi at en varsin fantastisk fiskratt, sallad, en flaska vin, efterratt, kaffe och cappuchino, allt detta for 270:-. Man blir klart bortskamd, det blir hart att ga pa restaurang hemma efter detta.

Man ser restaurangen langst till hoger

Det ar runt Pedrogao G + P vi ska titta pa de flesta hus. Det ar otroligt fint har och i Pequeno skulle vi klart kunna bo. Pa kvallsrundan gick vi runt har och sag flera underbara stallen, men om just dom ar till salu vet vi annu inte.

Det ar problem att ladda upp bilder sa fler far komma senare.

Hundhagn och slott

Idag for vi lite soderut for att besoka hundhagnet Aanifeira som ligger ca 3 mil soder om Porto.

Har finns aven kattor, men det ar inte lika stort problem i Portugal som hundar.

Med hjalp av mestadels donationer, bl.a fran Brigitte Bardot Foundation har dar blivit ett monsterhagn. Dom driver ocksa en veterinarpraktik dar medlemmar i foreningen kan fa hjalp med sina djur for en billig penning. Inkomsten darifran ar en stor del i deras ekonomi. I dagslaget har dom ca 1200 medlemmar. Dom far aven ett visst kommunalt bidrag.

Aanifeira, i den rosa delen har det varit boskapsauktioner och dar skall byggas en kattavdelning pa overvaningen

En liten overblick over sjalva kennlarna/boxarna

Det kommer veterinarstudenter fran hela varlden och praktiserar, vilket ar suverant da dom far se de flesta skador / sjukdomar hundar och kattor kan ha, pa ett och samma stalle. Hemma kan det ju ga en hel veterinarkarriar utan att dom far se allt hundar och katter kan raka ut for.

- Duro har fatt nagra slags tumorer i munnen som veterinaren hemma inte visste vad det var. Veterinaren har tittade pa honom och kunde direkt saga vad det troligen var, sa nar vi kommer hem kan jag ge vet. hemma en ledtrad.

Veterinarerna i auktion

Det kommer ocksa volontarer fran vida varlden och hjalper till. Dom har en slags kurs volontarerna far ga innan, och dom har en lagenhet dar dom kan bo i till sjalvkostnadspris, 15€ per dag.

Rasthagar med rasande glada hundar

Hasse blev overfallen av mysiga valpar

Det var valdigt frascht och valordnat, dom har lagt ner ett otroligt arbete pa att roja upp och dom ar verkligen fantastiska pa att ragga sponsorer och fa ihop allt fran toalettstolar, lecablock och fonster till bandage och peanger.

De flesta boxarna hade en inne- och en utedel och det fanns aven flera stora harliga rastgardar dar hundarna slapptes ut for att rora sig. Och fler rastgardar ska det bli pa en stor bit mark dom fatt arrendera pa 25 ar.

Veterinaravdelningens vantrum med en liten shop

Vi hjalpte till att gora i ordning de nya boxarna som BB Foundation sponsrat, de ska invigas nasta lordag med pompa och stat av stadens borgmastare. Och vi sopade vaggar for ommalning. Sa lite nytta gjorde vi. Har en stark kansla av att det blir betydligt mer da vi flyttat hit.

Ny box med inne- och utedel, valdigt frascht och valbyggt

Langan med nya boxar

Efter denna visit gjorde vi ett besok pa Castelo de Santa Maria de Feira, ett slott fran 1000-talet. En imponerande byggnad.

Castelo de Santa Maria de Feira

En av "bakgardarna" i Castelo de Santa Maria de Feira

Kyrkdelen i Castelot

Modell over Castelot, hur stort som helst i verkligheten

En balkong med potthal? Undrar vems skalle det hamnade i, i sa fall...

Nu ar vi klara med Porto for denna gang och i morgon bar det av ner mot Coimbra. Dar maste vi forsoka fa tag i en bilverkstad sa laset kan fixas.

Dagen avslutas med en liten nattamacka med ett glas vin pa stora torget.

Boa noite som man sager pa portugisiska.